K-vitamin

Aktiverar proteiner 

K-vitaminfamiljen kan delas in i två grupper: K1-vitamin och K2-vitamin. K2-vitamin är särskilt viktigt för att frakta mineralet kalcium till skelettet och bidrar därmed till att bibehålla normal benstomme.

K-vitamin fungerar genom att det aktiverar en rad proteiner på olika ställen i kroppen. Denna aktivering leder till att proteinerna kan binda till sig kalcium. Man har upptäckt 14 olika proteiner i kroppen som behöver K-vitamin. Dessa finner vi bland annat i njurar, benvävnad och blodet.

Två naturliga former av K-vitamin

• K-vitamin är ett gemensamt namn på flera olika föreningar, och två grupper av dessa finns naturligt:
  K1-vitamin – fyllokinon – finns i gröna växter såsom brysselkål, broccoli, spenat, sallad och kål.
  
  
• K2-vitamin – menakinon – bildas av bakterier i tarmen och finns i vissa livsmedel såsom njure, ägg, lever och ost. Natto – jästa sojabönor – är speciellt rik på K2-vitamin.

Modersmjölk innehåller lite K-vitamin. Därför ger man nyfödda en spruta med K-vitamin.

I vår kropp ombildas de olika typerna av K-vitamin till en form som kroppen kan tillgodogöra sig, menakinon-4.

Syntetiskt K-vitamin

Läkemedel och vissa kosttillskott innehåller ett syntetiskt K-vitamin, menadion, som även kallas K3-vitamin. Det är vattenlösligt och kan till skillnad från naturligt K-vitamin vara giftigt i större doser.

Tillförsel av K-vitamin

Vanlig kost innehåller mest K1-vitamin. K2-vitamin kan bildas i tarmen, men det sker i en del av tarmen där bara en liten del kan upptas i kroppen. Därför är tillförseln av K1-vitamin större än tillförseln av K2-vitamin vid en normal kost. Man kan öka nivån av K2-vitamin i kroppen genom att äta mycket mat som innehåller en del av vitaminet, som njure, ägg, lever och ost, eller genom att äta den japanska rätten natto. Man kan öka intaget av K1-vitamin genom att äta mycket gröna växter, som brysselkål, broccoli, spenat, sallad och kål. Eventuellt kan man tillföra det med hjälp av kosttillskott.

Hjärta och lever

Både hjärtat och levern kan lagra K-vitamin. Det mesta som lagras i levern är K2. Till skillnad från andra fettlösliga vitaminer har kroppen små lager av K-vitamin, som dessutom förbrukas snabbt. Därför måste vitaminet tillföras regelbundet via kosten.

Det finns inga officiella rekommendationer för intag av K-vitamin i Sverige. För att bidra till normal blodlevring behöver man antagligen 1 µg/kg kroppsvikt. För att bidra till att bibehålla normal benstomme kan det behövas större mängder. Studier tyder på att 45 µg/dag av K2-vitamin räcker för att bidra till att bibehålla normal benstomme.

Antibiotikabruk, diarré och en gallblåsa som fungerar dåligt gör att kroppen förlorar K-vitamin.

K-vitamin bidrar till normal blodlevring

K1-vitamin har troligen sin viktigaste funktion i levern, där det snabbt tas upp från blodet och aktiverar proteiner som bidrar till normal blodlevring.

K-vitamin bidrar till att bibehålla normal benstomme.
Benvävnaden innehåller tre proteiner som aktiveras av K-vitamin:

• Osteokalcin
• Matrix-Gla-protein
• Protein S

Dessa proteiner är troligen viktiga för skelettet då de påverkar mineraliseringen av benvävnad där mineraler som kalcium och magnesium tas upp. K-vitamin bidrar därmed till att bibehålla normal benstomme. K-vitamin bidrar tillsammans med D-vitamin till att bibehålla normal benstomme.

K2-vitamin finns i olika former

K2-vitamin finns i olika former, och de olika formerna kan transporteras på olika sätt i kroppen. Man tror att K2-vitamin med långa sidokedjor (som MK-7, MK-8 och MK-9) absorberas bra, samtidigt som de tillbringar längre tid i blodet än K1-vitamin. Därför är de lättillgängliga för kroppen när den behöver dem.